Där på golvet, en livlös kropp
som tyst och stilla tynat bort
blanka ögon utan hopp
levde livet som eskort

Född att ge, att inte ta
drogad, fattig, dödligt sjuk
ingen saknad tycks anta
förnöjde andras bruk

Blodet bäddar ömt omlott
värmer tunga andetag
skyler det som var ett brott
då hjärtat slår sitt sista slag

Ett ögonblick av primitiv
ensam, blottlagd, skymfad stund
släcktes ut av trubbig kniv
gav döden livslång blund

En lång period utav misär
får slutlig glädje likaväl
den evighet som nu förklär
är frid, i kroppens själ