Som ett barn, står jag här,
Naken, strandad i tankarna.
Inför mörkret, står jag svag,
Vilsen, i mitt egna jag.

Jag söker, med lykta i hand,
Längs svarta stränder, mörka hav.
I vinden, mina tankar, söker fly,
Likt löven om hösten, faller undan.

Naken likt björken, i min födelses månad,
Står jag stilla här, lyktan i min famn.
Dess röda ljus, mitt hjärtas brand,
Stark som solen, kall som månen.

Regngrå skyar, sänder gråten åter,
Att falla till glömska, aldrig mer bli till.
Likt livet för oss, som söker svar,
Skall vi alla, i glömska slutligen falla.

Inga fler frågor,
Inga svar.
Domen skall falla,
Och vi skall alla, lägga oss till ro.

I vår egen tid...