Du tog esset,
och lämnade leken
du övergav skeppet och blickade framåt mot horisonten
där uppenbarade du att det fanns något stort att hämta
du svepte förbi människor som den svaga brisen mot min kind

är det du som har gjort allt detta?
eller finns det något mer att berätta?

någon gång efter att du rörde vid stjärnan,
fick du nog, du började kasta igen med din tärna

jag ser på dig på samma sätt som jag ser på den mörka tallen
du förökar och blir stor men inget förändras inuti

du är densamme som du alltid har varit
du vill alltid ha mer
utan och ge

kommer du tillbaka hit igen?
kommer du lura döden, så som du lurade mig?