Bågen låg kvar på ett koppartak
kände sig sliten och hopplöst slak
efter den stora prinsessfajten
mitt på centralaste hästsajten
hästen var borta och prinsen med
inte den ynkaste silversked
fanns att beskåda i efterhand
ingen prinsessas små sidenband
prydde den snökalla taknocken
bågen blev slö liksom latbocken
kände sig hes som de hostkassa
träet blev segt som en ostmassa
ostbågen fann en Estrellafamn
landade mjukt i en påses hamn
singlade sakta från taket ned
med sina vänner i lugn och fred

Bågarna landade lungt i snö
såg sig omkring, ville inte dö
de var ju unga och raska män
bäst före datum och färska än
tänk ifall nån ville äta dem?
eller dra ut dem och räta dem?

Världen låg där, framför fötterna
skulle de ta den från rötterna
eller från sidan med fint och list?

Ostbågen log, han var optimist.