mitt hjärta är en atombomb, bultande slag bombastiska slag
plomber i tänderna, järnsmak i munnen
skymtar hjärtat där nere, längst in i rummen

den röda färgen pulserar, känner mig svag – reagerar
kroppen fylls av obehag, andas natt och dag
ljuset bländar, svarta fläckar – reflekterar

accepterar min tvekan
accepterar känslan
accepterar smärtan

himlen, himlen i mig söker ljus
skimrar som stjärnor till livets brus
utanför kroppen lägger jag hjärtat – bara för en stund

månen ler som John Blund
min spegel går sönder
och jag ser mig tusen gånger

kanske var det en gest
som du ville visa – för mig
hjärtat håller jag, mitt i handen – det är nog bäst