Vi drack upp stjärnorna
Du och jag
Vi levde i en bubbla
Gav varandra tomma hot
Vi stängde dörrar
Och öppnade upp nya
En ängel kom
Och räddade mig
– Jag beskrev det så
Men du fastnade
Orörd
Förblev din själ
Jag snuddade den endast med tanken
(; läs snuddar)
Som en fågels lätta vingtag
Knyter du orden så nära
Precis tätt intill
Som att beröra
Utan att rasera
– Själen
Säg mig, är du äkta eller på låtsas?
För jag går sakta sönder
Blöder igenom den hårda ytan
Som är så jävla skör
Men tillsammans
Blir vi ändå ett
– De enda
Vi dricker upp stjärnorna
Och lever vidare i natten
Du och jag
I ensamhet