du är ungdomen med en trasig kropp
du har stångat dig blodig
du har tappat hopp

du har smekt mistlar
och kysst törnet
du mötte männen bakom hörnet

du har krigat
alltför många krig
du har ramlat
somnat övergiven
men du är ännu vid liv

du gav bort din kropp till så många män
dom tog
vände
kom inte tillbaks igen

du har bränt dig själv
som en häxa på bål
inte ens du
din spegelbild tål

din insida spyr förtvivlan ut
du vill fly
står inte längre ut

du tvättar och gnider med händer
fulla av tvål
tror det kan lindra din själs stora sår

du vaggar dig själv gråtandes till sömns
ber till en högre makt

att han vakar över dig
och skänker dig styrka och kraft

kraften du föddes med
inte alltför längesen

att du återfår den och
kan komma tillbaks igen

som den stolta starka kvinnan
du tidigare var

du ska leva
förbi ungdomens alla dar