Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Ett nytt liv

 

 

Vi hade börjat prata om ett nytt liv

ett gemensamt liv

ett liv för två

Gud vad jag var lycklig då!

 

det kändes så rätt

jag sade ja alldeles för lätt..

 

Jag gav så mycket

gav dig mer än jag hade att ge

jag började att försaka mig själv

mitt inre tystades ner

 

orden blev färre

dom började sina

ebbade ut

 

dörren som jag höll öppen

ville jag stänga alltmer till slut

 

Mitt gamla liv

alla mönster och rutiner

de kom sakteligen tillbaks

 

det gjorde även mina minnen

som jag förträngt

som jag gömt långt därbak

 

Trots det som jag inuti bar på, den lilla rösten

som viskade lite försynt

hon som bad mig komma tillbaka, återvända hem igen

jag hörde den tillslut

 

Några resor tillsammnas, jag trodde jag ville upptäcka världen

åka bort

se mig om lite mer

när vi väl var på plats kände jag

det får räcka

 jag orkar inte mer

 

HEM!

jag vill bara hem!

jag vill öppna min egna dörr

kliva in och pusta ut

 

nu är jag äntligen hemma

tids nog är allt som förut

 

Vi människor kanske inte behöver leva så tätt inpå någon annan själ

jag vill inte dela allt med någon

som har mig alltför kär

 

nu när ruset har lagt sig

när jag nu kan tänka klart

 

 Jag vill inte ha tillbaks mina gamla minnen, rutiner och känslor

som jag har gömt långt därrine

därbak

 

Hur det är att leva två

att ständigt vara öppen,

social och bjuda på sig själv

ha människor omkring sig

varje dag

varje kväll

 

jag saknar att sova ensam

att få sitta alldeles tyst

 

jag saknar mig själv

jag saknar ensamheten

lugnet som jag behöver

dag som kväll

 

Jag har tagit inte bara ett steg tillbaka

utan flera flera kliv

 

Förlåt

 

Jag har en fot på plats igen

i mitt gamla trygga liv

 

Jag vill bygga klart

det som jag en gång började bygga på

 

det var långt innan vi blev två

 

Jag vill leva

resa

upptäcka livet själv

 

Jag somnar mer än gärna ensam

ensam i min säng

 

Hur ska jag berätta

att du måste låta mig gå

 

Jag kommer såra dig

jag vet attjag är svår

inte alls lätt att förstå

 

Jag har haft mitt liv förut

ett gemensamt

ett liv för två

 

 Jag vet

det blir inte bättre

Jag kommer inte längre än så

 

Jag blir inte bättre

 

släpp taget

 

bara låt mig gå...

 

 //

 

 

 

 




Fri vers av Frostflinga
Läst 288 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2016-10-03 23:10



Bookmark and Share


    ej medlem längre
engagerande. underhållande. bra.
2016-10-06

  Zandor
Det är lätt att rusa åstad...
2016-10-04

    Orkiden
Förstår den känslan, väldigt välskrivet.
2016-10-03
  > Nästa text
< Föregående

Frostflinga
Frostflinga