Jag vaknade. Tittade ut genom fönstret.
Mjölkmorgon.
Hade ej väntat i början av februari.
Klimatet har ändrat.
Tecken på våren blir tidigare?
Klimatförändring, sägs det. Börjar tro på!

Gick ut och joggade med mina vovvar!
Trakter badar ” i mjölk”.
Vi sticker hål på den vita väggen!
Dimman är tjock, knappast ser genom den.
Vi möter stora klara ögonpar.
Billjus i dimma!

Morgonens färgpalett.
Från snövit till alla möjliga gråa toner.
Sommarens sköna björkar vid renar
spöklika risstatyer.
I björkkrona sitter
tre frackklädda skator,
de liksom skulle snusa vår i luften?

Snön smälter på vägen. Lervälling stänker.
Smutsiga bilar längtar redan efter makeup.
Mellan vägkant och hav
en uttorkad säv,
sävens små tofshuvud mot vit dimmvägg
en mjölkmorgonens ömma detalj.

Dimmig morgon, vänlig morgon,
känslig, nära dig, ännu närmare.
Avstånd krymper, nästan försvinner!
Mjukhet slätar ut spetsiga vinklar.
I dimma kan man sväva fritt som i en dröm!
Dimma är nära släkt till sagor.

© Heikki Hellman 2014-02-07