Det är så mycket som har hänt

Det är som mycket som jag känt

som inte alltid känts så bra

Mycket som jag inte fått men velat ha

Men tacksam ändå för det som givits


En frusen ton i mitt bröst

En skrovlig stämma i min röst

En sorgens klang som alltid finns

Som både bär och minns

Men som också för mig framåt här i livet


Inte lätt att pejla både moll och dur

Eller spela på mitt egna klaviatur

som kan skava till ibland

bli drillad av en förfalskad hand

hur ska man orka spela då

Ska jag bara resa mig och gå?


Som om ingenting har hänt