...

sakta lägger de dimhöljda slöjorna sig över min kropp
smekandes mitt sinne i den eviga längtan
bedjande för det outhärdliga att förtvina

mjukt samlas tilliten till det av ödet beslutat inträffa
kyssandes min närvaro i det barmhärtiga
tröstande den saknade stegring av enighet