Hur kan vi leva som vi lever när vi lever?
Jag kan ej förstå detta liv som andra tydligen kan förstå
Ära eller livet för vissa, jag bryr mig dock om inget
Lågan av mig cigarrett börjar ta slut som jag också gör
Plågorna av mina tankar sliter inom mig och söker efter svar

Marken under mig skakar, men jag bryr ej om det längre
Inget rör mig längre i ryggen vad som händer med världen
Gör du det eller bryr du dig inte heller längre?

Lågan av min cigarrett har nu slocknat som jag
Intet tar min kropp och själ till en annan värld att leva i
Tystnade regerar här och alla är så lugna och vackert rena
Efter så lång tid är jag äntligen lycklig