Då den efterlängtade våren äntligen kommer,
har ljuset redan övervunnit mörkret,
vildmarks ljusa nätter
liknar en ständig gryning,
glada vilda strömdrag
flyter upp underifrån is,
biter och naggar istäcket sönder.
Videkissar skriker i gula frömjöl vid vatten.
Snöfria fläckar, sista tunna snödrivor
formar vid vildmarksåns strandbranter
en brokig mosaik.
Ån flyter från bergen, vatten rinner längre ner,
trappa efter trappa,
små eller större vattenfall följer på varandra,
kristallklart vatten bubblar och porlar.
Bakom en mossbetäckt större sten
susar en fågel förbi, typisk för vildmarksbäck
en strömstare,
öppet vattens frimodiga dykare!
Strida strömmar mynnar i en liten skogsgöl.
Sjöfåglar har parningslek.
Hanar dansar och koketterar, flirtar,
bär strån åt honor.
Snart skiftar grankronor i gult då
solnedgångs sista strålar träffar dem.
På spegelblank gölyta
avtecknar sig gula grankronor,
när solen gått ner, det skymmer
allt är höljt i dunkel , ej beckmörker,
typiskt under förvårskvällar.
Det råder nästan total tystnad
bara vårbäckars strida strömmars
sorlande i skymning!
© Heikki Hellman 2014-03-23