Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Gravitation

 

 

Och inte för första gången i mitt liv
kände jag mig som ett instrument
ett verktyg, begravd i berget
på en avlägsen planet jag aldrig hört talas om
men redan skapad
redan satt varje detalj på plats
redan var hela skeppet redo
varje dag, varje minut, varje sekund
tickar förbi
i det här spelet
är min största fiende
min största talang
och mitt enda syfte

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Fri vers av Issand.
Läst 635 gånger och applåderad av 21 personer
Publicerad 2014-03-25 20:34



Bookmark and Share

  genni VIP
Bra!
2019-01-31

  Burn
jag får avståndskänsla av detta, som något som ska överbryggas, besegras eller nås, eller allt på samma gång. som att det var avgjort att det skulle bli så, att distansen skulle vara just så lång och att motsatserna skulle vara fundamentala i spelet för att kontrastverkan skulle bli störst.

hur talangen slåss mot sig själv - och måste nå sig själv för att vinna. hur närhet måste till, hur närhet är avståndets svar.

vad drar starkast? där ligger hjärtat, där finns kärleken. där finns målet. syftet har ett universum att ta igenom, i ett enda skepp, under en mycket begränsad tid.

det finns en ödesmättad vasshet i denna dikt parat med ren rymd där allt drar mot en punkt.


2014-03-26

    ej medlem längre
Välputsat och fångade,fint
2014-03-26
  > Nästa text
< Föregående

Issand.