som att resa på en motorväg
som att längta efter värme i vinterdis
som att älska i en förlorad sommarnatt
som att segla utan en bris
som att bygga broar där det inte finns,
där det inte finns vatten

du hade fel
glöden falnar
jag hade fel
ljusen brinner ut
som en rispad kind
natten ebbar ut i ett dis
fel, fel, fel, sällan rätt
vi hade fel

som att köra på vägar utan slut
som att gasa för fullt, livet som en missil
som att badda såren med lut
som att peka finger utan händer
som att bromsa utan några ben
som att känna blodsmak bland vita tänder

du hade fel
jag hade fel
vi hade fel

som när kultureliten spelar sina fula spel
som när stjärnorna gråter ut i pressen
som när den ensamme vet vad kärlek är
som när den stumme talar om sanningar
som att flyga utan vingar
som när själen seglar på evighetens galär
som när vi står på motorvägen i lyktors sken

du hade fel
glöden falnar
jag hade fel
ljusen brinner ut
som en rispad kind
natten ebbar ut i ett dis
fel, fel, fel, sällan rätt
vi hade fel

som när den troende hoppas på evigheten
som när de fattiga får de sista smulorna
som när kärleken sveper runt i skuggorna
som att bowla utan klot och käglor
som när livet är ett sprinterlopp på löparbanorna
som när vi överger kärlekens källa
som att älska under släckta stjärnor

du hade fel
jag hade fel
vi hade fel

som när vi glömmer bort att leva
leva, leva inte dö.

©Skymning Blå