- Koppla in autopiloten ett slag älskling,  så går vi och vilar oss en stund i torktumlaren! viskade ÄlskogsHaran förföriskt i Rävin Radomirs öra. Hon visade sina blixtrande vita gnagartänder i ett förälskat leende,  och nickade samtidigt åt sin reinkarnerade syster BibelHaran, som fortfarande satt med sin läsglasögonprydda nos begraven i tvättmaskinens manual:

- Och du håller ett öga på displayen så länge,  ok?

Torktumlaren var fylld av lakan och en ljuv doft av Mjukmedel Sommarfrisk slog emot kärleksparet när de kravlade sig igenom den trånga öppningen utan att för ett ögonblick släppa taget om varandras tassar. Med en något generad blick åt BibelHarans håll stängde Rävin försiktigt locket. Snart hördes från tumlaren ett stilla prassel av lakansväv blandat med de ljuvaste små stön från Rävin och den kärligaste sång från Haran:

Såsom ett morotsland i vildmarken, så är min vän bland rävar  

Ljuvligt är mig att smeka hans röda svans, och söt är dess vita spets för min mun

I fältet av kålhuvud har han fört mig in, och kärleken är hans röda baner över mig

Vederkvicken mig med salladsblad,  styrken mig med äpplen,  ty jag är sjuk av   kärlek

Hans vänstra tass vilar under mitt huvud,  och hans högra omfamnar mig...

Just när ÄlskogsHaran skulle börja recitera sjätte versen avbröts hon av ett extatiskt rop från maskinrummet:

- Heureka! Hare Reuka! Hare Rama! Herre Krishna!  Jag har funnit Kompassen! 

Från torktumlaren hördes ett sista samfällt stön av lycka, ett kvillrande fnitter och ett högljutt prassel. Så tumlade de rufsiga älskande åter ut i maskinrummet, borstade sina pälsar och spetsade sina öron. 

- Kompassen sitter här mellan centrifugreglaget och programvalet för ylletvätt! förklarade BibelHaran entusiastiskt. Rävin strök generat över sin rufsiga svans och rättade liksom i förbifarten till Harans öron, som hade råkat hamna i kors. BibelHaran verkade dock helt ointresserad av något annat än sin enastående upptäckt. 

- Jag gjorde en snabböversättning från Serbokroatiska till Danska här i manualen, förklarade hon.  Den visade entydigt på att vi bör styra i riktning SydVästVäst. Då är vi framme i Gamla Skogen om ca 3,141 592 653 centrifugaltimmar. Jag har också varit i radiokontakt med Ugglon, som lovat docka in med eventuella medhjälpare om ca 2,718 281 828 centrifugaltimmar. Se här!

BibelHaran ställde programväljaren i SydVästVästlig riktning och vred därefter timern ett lagom stycke förbi siffran 3. Därefter plockade hon med resolut tass fram skyddsutrustningen under stolarna: varsin orange SydVäst och varsin blå Väst. De hjälptes åt att klä på sig skydden och spänna fast säkerhetsbältena under BibelHarans ledning. Innan hon tryckte på den röda, lysande centrifugalknappen ledde hon nedräkningen:

-  Ett två tre
   Fjärde aspekten ska nu ske
   På det femte Hara vi
   På det sjätte Fara vi! 

...och därmed upplöstes hela tillvaron i ett enda stort snurr...

När Rävin något hade vant sig vid centrifugalkraften drabbades han av en plötslig och häftig hemlängtan.  Han saknade Gamla Skogen, gömställena och rabuliströvarna så mycket att han var på vippen att börja lipa. 

ÄlskogsHaran och BibelHaran utbytte systerliga blickar i samförstånd.  De visste båda att de inte bara var på väg hem till Gamla Skogen, utan också färdades in i den fjärde dimensionen,  på väg mot profetiornas förverkligande. Det BibelHaran hade läst i skrifterna om Rävins gråt och världarnas krig hade ÄlskogsHaran hört berättas av klockorna i sina öron.  Satt inte den käre rövaren redan och snyftade,  kanske?