Idag var det Påskdag i Gamla Skogen, som på så många andra ställen på Jorden. Påskdagen var ju ett både normalt och återkommande fenomen, men Ugglon kunde ändå inte låta bli att filosofera över vad Påskdagen kunde och borde innebära just här och nu, för invånarna i Gamla Skogen. Rymdfärden hade utvidgat hans visdom med nya dimensioner som pockade på att användas i konstruktiv analys. När Ugglon flög ut på sin morgonrunda denna Påskdag tänkte han så djupt att han höll på att krocka med en tall.

-Hoooooppppsan! ursäktade sig Ugglon och flög vidare. 

Påskdagen innebar enligt skriften Återuppståndelse. För att Återuppstå i ordets rätta bemärkelse måste man ha varit Korsfäst, Död och Begraven.  Fanns det då någon varelse i Gamla Skogen som uppfyllde alla dessa tre villkor? 

Tja, Rävin hade ju faktiskt blivit Korsfäst på vändkorset vid parken under dramatiska omständigheter, och bevisligen tuppat av. Dock var ju rövaren uppenbarligen åter vid full vigör, stal rymdfarkoster och förförde Haror, så han kunde knappast komma på fråga. 

Vad gällde Döden var Haran den främsta kandidaten. Hon hade ju beundransvärt nog överlevt strapatserna i Ägget, och därefter med berått mod tagit kål på på två av sina fjärdedelar. Dock syntes även hon vara vid strålande hälsa, rund och rosig respektive rak och klok. Det spordes att BibelHaran var havande med en ny översättning av Skriften, och att ÄlskogsHaran väntade en liten Rara.

Begraven, slutligen, var det väl ingen som egentligen hade blivit? I Gamla Skogen fanns ingen kyrkogård.  Man brukade i stället bränna de döda som inte försvunnit på naturlig väg och kasta askan för vinden eller i bäcken. 

Medan Ugglon funderade över dessa djupa frågor hade hans vingar burit honom till platsen för det nya Vändkorset, där Svanan och Trutun turades om att vakta Äggets guldsand för tjuvar och rövare. Ugglon noterade att nyckelordsmeningen från gårdagens korsord hängde kvar på Vändkorset, invid Eco Trade Fair Trade-skylten. REVOLUTION ELLER RESTAURATION? löd texten på det tunna tidningspapperet som vajade för vinden. Ugglon stannade till och lät sina tankar följa en ny bana...

Aha! Nu klarnade det bakom fjädrarna. Det var alls ingen varelse som var Korsfäst,  Död och Begraven,  det var Den Politiska Debatten! Debatten var Korsfäst med ord på Vändkorset, hade legat Död under djurens strapatser i parken och i rymden och blivit Begraven som en stridsyxa när Utturn övergivit dogmerna för fågelsång och Rävin gråtit över sin forna fiende,  som visat sig vara en vän...

Men igår hade Uttur-Undulatorn givit Rävin sin valsedel i påskpresent. Det kunde bara betyda att han var back in business. Även om provokationen var vänskapligt menad kunde väl Rävin Rabulisten knappast tänkas rösta på Konservativa Skogspartiet? Möjligen kunde de förhandla om en samlingsregering, sedan guldsanden så påtagligt förbättrat de ekonomiska förutsättningarna, men i så fall måste invånarna i Gamla Skogen först få säga sitt i ett demokratiskt val.

Morgonen hade nu övergått i förmiddag och Ugglon tog en sväng på andra sidan bäcken på sin väg hem till Uggloboet.  Då fick han se något som spärrade upp hans runda Uggloögon ännu ett snäpp, och som gav honom vatten på sin kvarn i fråga om Hypotesen om Återuppståndelsen.

- Hoooooooooooooo?

Den Politiska Debatten var tydligen redan på god väg att Återuppstå,  för i skogen tågade demonstranter med plakat och skanderade härs och tvärs för fulla muggar.  GULD ÅT ALLA! ropade rabulisterna, GULD ÅT DE RÄTTA MEDBORGARNA I GAMLA SKOGEN!  skallade de konservativa.  Ugglon nickade vist. Det var hög tid att göra röstlängderna i ordning. 

I den improviserade vallokalen utanför Vändkorset rådde redan full aktivitet.  Rävin och Uttur-Undulatorn delade ut valsedlar och de församlade djuren diskuterade högljutt: kunde en burfågel leda ett parti? var en rövare något att lita på? var guldet stulet? var det rätt att lägga pengar på konst innan man haft ett demokratiskt val?

Detta var det första val som hölls i Gamla Skogen, men processen fungerade ändå riktigt smidigt.  Ugglon skyndade sig att memorera fram röstlängderna och skriva ut dem med fjäderpennan. Äggets lock gjordes i ordning till valurna, Påfågåln och Storkon sattes att räkna röster.  Varenda kotte som kunde hålla i en valsedel var där.  Åkersårkån råkade visserligen jorda ner sin sedel en smula, Hönön picka sönder sin i kanten och ÄlskogsHaran smeta ner sin med läppstift, men de blev godkända i alla fall.  

Efter en lång och händelserik Påskdag kom äntligen kvällen.  Vallokalen stängde och Månan steg fram. Ugglon hängde upp en molnskärm, exponerade prognoserna och bad Månan belysa dem. Från skilda delar av skogen hördes ravemusik och fosterländska sånger. Valvakorna var i full gång, siffrorna böljade fram och åter. Spänningen var stark under träden och känslorna svallade. Bara Månan tog det kallt och log sitt svala leende.