Oj, nu har jag gjort mig skyldig till såväl otydlighet, spretig osammanhängande
men likväl krävande ordkrångel blandat med till synes riktade oadresserade pekpinnar
utan saklig grund ... Men läs och begrunda och döm ej förrän efteråt ...
Varför har vi så svårt ibland ...
... för att såväl
verkligen läsa
det skrivna ordet
liksom
vi synes sakna
förmågan till att lyssna
till det vi säger
till varandra vid bordet ... ?
Stundom det känns
som om vi relaterar
till varandra
och så vill få göra ...
... under förutsättning
att vi har full frihet
att tolka det vi läser
på vårt eget lilla vis
oavsett
om annan mening
och innebörd
aviseras från
avsändaren ...
Det är som om
vi söker bekräftelse
för bekräftelsens egen skull
och när vi söker få till en relation
till någon annan
vill vi att den ska se våra ord
och låna oss sitt öra ...
... men allra mest
att det ska uppstå en situation
där vi känner oss bekräftade
genom att vi får läsa och höra
att vi med våra ord lyckats beröra ...
Det jag inte sällan blir
minst sagt undrande över
är det här ...
... Om bekräftelsen så viktig är
att vi berör dem vi möter här ...
... vore det inte av intresse
för var och en
att visa på åtminstone
lite då och då
att viljan finns
att också den andre
verkligen bekräfta
genom att visa att det finns
åtminstone en ambition
till att verkligen läsa och lyssna
av såväl vad de skriftade orden förmedlar
som hur det förmedlade budskapets
innebörd och mening i förening
kommunicerar med aktuell situation ...
... för och i relation till
sändare respektive mottagare
så som verklig person
under pågående kommunikation ...
Behövde bara få sätta ord
på dessa tankar och funderingar
som stundom rör runt i allt som
är och pågår inom mig ...
Ber blott bara dig som läser
dessa rader av mig ...
- Tänk igenom hur du
själv förhåller dig till
det som här förmedlas
som tankar och funderingar
utifrån hur jag ser på det här
rent generellt ...
... innan du eventuellt
tar åt dig av mina ord ...
Denna text är ej
riktad till någon enskilt
existerande mottagare
speciellt!
Men ett resultat
av att jag alltmer
upplever viljan
till att se, lyssna,
läsa och försöka förstå
som något allt mer
förekommande eventuellt ...
... än någonting som
är under positiv utveckling
om man jämför
hur det är nu med hur det var då ...