Öppnar mina ögon och ser rakt upp i dina. Fastän du halvblundar så ser jag precis vad du tänker eller känner.

Absolut ingenting.

Jag sitter på knä framför dig. Plastgolvet i köket gnisslar mot min hud och rök sipprar runt omkring oss. Du har särat på benen och hängt en cigarett i mungipan. Hur kan någon utsätta sig själv för det här? Nu, när jag är här nere på botten, så förstår jag att jag sjunkit. Vi blir avbrutna av killen utan namn som går in på toaletten så jag ställer mig upp och lutar mig mot fönsterbrädan. Sträcker mig efter cigaretten och svankar i mörkret. Dina händer stryker upp och ner längs mina lår. Jag har sålt mig för kärleken. Kämpat, jobbat som fan och gjort allt för att få vara nära dig. Men jag tappade mig själv på vägen. Jag har förödmjukat mig själv i den allra högsta graden, finns ingen att skylla förutom mina obefintliga gränser.