Allt jag ville var ju bara att du skulle gå fram till mig.
För jag är alldeles för feg.
Jag dansar bredvid och försöker stöta in i dig,
men det är omöjligt.
Du stryker undan hennes hår.
Dina fingrar smeker hennes panna.
Och det är så orättvist.

Förstår inte vad jag gör fel.
Gör jag ens något fel.
Är det du som handlar felaktigt.

Våra ögon möttes,
ju.
Många gånger. Många kvällar.
Flera dansgolv.
Olika ställen.

Det var lite som på film.
Alla människor slänger med håret,
rökmaskinen sprutar ut rök,
jag ser absolut ingenting.
Ljuslyktor hänger i träden och musiken dånar.
Utomhus.

Ändå stannar du kvar.
Fast att jag erbjöd dig att följa med,
typ.
Du väljer inte mig.
Jag undrar om du valde henne.
Hann inte se, men hann känna.
Mina smutsiga tår som spretade i mina flip-flops,
de släpades hem den morgonen.