Som alla klena patienter
Lägg in mig
Stick sterila nålar in i, söv mig

Som alla klena vill jag
Rusas med dunkande ådror
Och förstorade pupiller

Se solen stiga över de utvalda
Som lätt guldregn ringlar
Över välskapta vänner
Fulländade leenden och blommor i håret

Som alla klänger jag fast vid
Drömmer om friktionslöst tillstånd
Där rosadoppade bossanovatoner
Dundrar välvilligt emot oss
Trotsar skörheten i euforin

Att i hans ögon få bäddas in i
Bedövande, aldrig sinande värme
För att med bryskhet väckas
Som ännu en klen
Klibbig tröst mot sjukhuslakanen