Vargarna ylar
Jag kryper fram genom vinternatten
Såriga, stinkande kadaver hänger från trädens kronor
Och snön är röd av levrat blod

Ensam på stigen mot Transsylvanien
Liksom vi alla kommer att vara
Utan värdighet, utan mening
Utan riktning…

En dröm om att få vara den jag vill vara
Istället för ett uppmärksamhetshorande kräk
Kanske kommer jag till slut att kunna acceptera mig själv
När jag väl har nått slutstationen

Eller så kommer jag bara att sluta existera…