Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

jag är nästan vad är du?

jag är nog nästan
ni vet nästan lite av allt
nästan söt och nästan
smart men inget mer än
så jag räcker inte till
någonstans eller någon gång
eller för någon

du är inte nästan och
verkligen inte bara någon fastän
jag vill säga att du bara är
någon och att
jag glömt som du
glömt och aldrig drömde
bara råkade göra
och du drömde om någon
annan jag förstår dig
för hon är och jag är bara
nästan

vad är du är du hel
är du det är du inte i bitar
lyckades jag inte
slå sönder dig
lite pyttelite någonstans
där inne bakom dina
ögon som tittar så
frånvarande bort
när vi sitter
där tysta
bredvid varandra

förlåt om jag
undrar och förlåt
för att jag blev
sårad förlåt
men jag är alltid
bara nästan
jag var nästan för
dig men jag
har varit nästan
förut och det
är därför det gör
ondare nu och
kanske för att jag aldrig
velat vara mer
hel och
tillräcklig
för någon
än för
dig




Fri vers av Trubbel
Läst 1078 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2006-03-31 23:56



Bookmark and Share


  Labra lege
Det här var n ä s t a n för bra...läste fler flera gånger. Jättebra!
2007-03-04

  Karvo
Riktigt, riktigt bra. Bra flyt, snyggt formulerat och allt det där. Men framförallt så fick den mig att tänka och förstå.
2007-02-27

  temugg
så fantastiskt omtåligt och sårbart. mina engelska favoritord är fragility och melancholy, denna dikt utstrålar båda, och du lägger dessutom till en oerhörd längtan i mig. otroligt vackert.
2006-12-16

    embla
Aj, det där gör ont! Men vad fantastiskt hudnära du har beskrivit hur det är, att nå nästan ända fram, att vara den som inte riktigt räcker till, den som duger tills Någon kommer... Och det allra mest smärtsamma av allt är att inte räcka till mer än likgiltighet, inte kunna slå någon sönder ens lite grann.
Jag bokmärker din dikt om det går för sig, tack!
2006-09-08

    ej medlem längre
"vad är du är du hel
är du det är du inte i bitar
lyckades jag inte
slå sönder dig
lite pyttelite någonstans"

ryser. oj.
och resten också. oj.
2006-07-18

  n00b
bra! man kände liksom av den, och kände igen situationen. uttryckt på ett så sorgset sätt, och såna undringar som man har som kan kännas så störiga. hmm halvbra på att uttrycka den..
men credzzz iaf!
2006-05-12

    rainbow
du har verkligen beskrivit hur det känns att inte räcka till. man (jag iaf) känner igen mig. mycket. och sen :

kanske för att jag aldrig
velat vara mer
hel och
tillräcklig
för någon
än för
dig

så hopplöst... hur många gånger har man inte tänkt så? mitt i prick!! gillar!
2006-04-19

  Marlene Anna Linnéa
jag blir ledsen av den här.... men du fortsätter skriva på ett sånt sätt att jag verkligen inte kan låte bli att läsa.
du beskriver på pricken hur det är att känna sig sårbar inför någon man tycker mycket om. gillar den väldigt.
2006-04-01
  > Nästa text
< Föregående

Trubbel
Trubbel