Om man aldrig har känt smärtan från att förlora någon

kärlek, vän, släkting, någon med en stark  betydelse

eller som inger en stark trygghets känsla, då har man aldrig levt känslomässigt

eller i en befintlig verklighet, för om man går runt känslokall

och inte reflekterar på omgivningen, på världen

då är det något fel, det saknas något, efter som man varken ser eller hör

när världen sakta faller sönderi små bitar varje dag,

mäniskan kom och började härska när dinosaurierna dog ut,

var det en tillfällighet eller finns det en plan för oss mäniskor ?

jag tror inte det för vi håller på att förinta en hel värld

som allt levandes  existens är beroende av,

det enda sätt att rädda jorden på, är att utrota mäniskan...

det låter inte klokt men så verkar det vara

att försöka , skapa fred med större bomber... hmm,  jag är ej bildad eller lärd

men jag vet att det är fel väg till en lösning.