Resan

Vid en hållplats utan tidtabell

var du resande mot mitt hjärta

 

Heligast av allt 

tecknet du inte tydde vilse

 

Men jag var rädd att säga 

att jag behövde dig

Fri vers av Connie
Läst 281 gånger och applåderad av 30 personer
Publicerad 2014-09-20 01:09

Skriv ut
Spara som PDF

menspoeten Nära, den känns ända in, underbara rader, som skvallrar om starka känslor. 2014-09-30

ResenärGenomLivet Det är mänskligt att behöva någon, men kanske svårt att erkänna...fin text... 2014-09-21

Lehva Svårt att behöva någon. Tungt att vara ensam. En sån klok text. 2014-09-21

Ingrid Trolle Detta är en fantastisk utveckling i ditt skrivande. Så berörande och så sårbart. Bravo! 2014-09-20

Palett Så mycket ligger i din text, sårbarhet, det osagda ..... 2014-09-20

M M Mannheim Jag behöver i alla fall dig i poesins underbara värld. 2014-09-20

Elisabeth Nilsson Att våga visa sig är bland det svåraste. Enklare att behålla masken på. 2014-09-20

Lars Hedlin Att våga vara sårbar.... 2014-09-20

ej medlem längre Dina ord känns och berörs av dem. 2014-09-20

Petter Wingren Skönt öppet tolkningsbart. 2014-09-20

ej medlem längre Berörande bra! 2014-09-20

ULJO Berörande tecknar du ord i natten, till poetiska bilder på ett mycket skickligt sätt. 2014-09-20