Över vaken gryning
faller nutidens skimmer
rop vid kastanjegrenen
får morgonen att tala
röster för poesin
sprids över ödemarken
hyllning till eftermälet
nästintill sakrala

Gnisslande vindflöjlar
sjunger i landskapet
ouvertyren för hösten
toner i samtiden
löven som singlar
en pastell av färger
höstvinden som spelar
så mjuk som siden

Guldstänk kring ängen
när älvorna dansar
solen som viskar
mot skymningens dimma
hösten är kommen
med all sin elegans
natten är vackrast
när ljuset ses glimma

Över slumrande vy
får hösten sin njutning
vid den gulnade björken
har själarna tänkt
det sprudlar av verser
från livets mening
poesi över vatten
det stjärnorna stänkt

(Copyright © ULJO)