Skogen ömsar
genomgår
metamorfos

Så smått nalkas
en kall filt
nu en blågrå
presenning
över allt

Ljuset hårt
bänder pupillerna
kisar och grinar
får ansiktssmärta

Åkrarna plöjda
den svarta jorden
mot blågrå himlen
med guldröd
passepartout

Vinden ruskar
sprider björkars löv
likt bisvärmar
längsmed stig
och vägar

Det har en
inneboende
kraft ett lugn
som fyller mig
med ro

Svalorna
har för länge sedan
avvikit

Där på andra sidan
sjön
ryker det från
stugans skorsten
traktorn plockar
vita ägg
från åkern