Flera gånger har han sagt:
är det ingenting som är fel med dig,
det måste
finnas någon hake?

Jag ljuger inte men jag tittar honom djupt i ögonen och ler lite till svar
ruskar kanske lite på huvudet
låtsas som att jag inte vet att jag ska säga:

alla kan ha mig men ingen kan få mig
om någon säger "jag älskar dig" säger jag "det här går inte"
kommer någon för nära blir jag skör
känslig och svartsjuk och rädd
och vänder ryggen till och går därifrån

Men för honom
låtsas jag vara så perfekt som han tror:
följer med på fotbollsmatcher och är socialt kompetent när jag träffar hans vänner och tar på mig hipstertrosor och sminkar mig bara precis lagom och skriver jag saknar dig i sms och säger att jag drunknar i hans ögon

Intalar mig själv:
jag ljuger inte