det var inte bara gräsmattorna som var kollektiva. det var tänkandet också. om man till exempel skapade en momentan text i en teaterimprovisation skrevs den automatiskt ner på den kollektiva skrivplattan. sedan var det bara att gå in och ändra i persongalleriet och replikerna, och invänta eventuella kommentarer. i brist på skrividéer kunde man alltid klippa en gräsmatta och lägga en halvskalad banan mitt på, så hade man skapat en installation.