Så låg den där
ändå till slut,
bland näckrosorna,
omsluten av måsarnas
stimmande skrän, och
granskogens evighetssus.

Sommaren.

Jag försökte fånga den,
men i samma ögonblick drev
en svalare bris in från sjön,
och sommaren gled ur mina
händer, och sjönk
till botten.

Jag såg den glimma
där nere en stund,
i reflexerna från
solens sista strålar.

Sen vällde hösten in
över himlen, och kvävde mig
där jag satt vid stranden.

Jag satt kvar för alltid.
Sen reste jag mig.