Tystnad!

I denna stora sal
bärs ekot av sakta steg
till det omvälvda taket

Prästen ensam går
mittgång fram

Där hålls tal för de
ensammas kval
inför bänkrad
efter bänkrad
gapandes tomma

Ingen kände denna knoppande blomma

Som blev begravd med
hela Helvetets
samvetskval