Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Jag ringer mina systrar

Jag föddes i ett årsskifte
som aldrig verkade föda några
lyckliga barn.
Kylan lamslår den svenska trafiken.
Brittiska marktrupper sätts in på Falklandsöarna.
Minst 250 personer fryser ihjäl.
Ensambarn är inte mindre ensamma
bara mer klädsamma vid armen,följsamma vid barmen.
Mer olönsamma i sin oförståelse av det gemensamma.

Samma år började jag leta efter mina systrar.
Redan från första stund saknade jag dom,
som om jag kände att dom fanns precis bakom
dörrkarmen, kände hur de strök mig över högerarmen.
Smekte min rödgråtna kind, baddade mina ögon
när jag var liten och nattblind.

När jag bad att få se mina systrar.

Allt jag ville dela och ge gömde jag i en prickig ask
precis där revbenen möts.
Där ingenting någonsin stöts ifrån.

Jag växte upp i ett årtionde
som inte verkade bringa några lyckliga unga.
Ace of bace lamslår den svenska musikexporten.
Fn fördömer serbisk militär.
Buffaloskorna seglar från tyskland till melanie C
och jag börjar ringa mina systrar.

Jag klistrar örat mot luren för att höra
varje ord och varje andetag.
Kan nästan känna deras ansiktsdrag.
I femton år har jag varit liten och svag men inte idag.

Idag ringer jag mina systrar.

Dom är statsministrar och revolutionärer,
bygger ramverk och korsar barriärer.
Dom färdas åt mitt håll, dom har koll, dom har min rygg.
Mina systrar står med foten stadigt i min känga,
dom vill hudflänga skratten bakom min rygg.
Dom som hackar sönder min trygg-
het när jag går hem om natten.
Som säger att jag är för liten för hatten
dom inte ens vill att jag ska bära.
Att jag är för stor i orden, är för stor på jorden,
har för svag röst för slagorden, är lämpad för tvångsvården.

Dom som millimeter för millimeter
drar mig längre ifrån alla himlens planeter
och stoppar mig med blicken
när jag rör mig lite för långt fram.
Kallar mig sidekicken och försöker fästa mig till joysticken.
Styr mig, bryr sig
inte om att min kropp tar plats bara genom att finnas till.

Jag tar sats och jag ringer mina systrar.

Dom är som visselorkestrar på demonstrationer,
dom krigar för att komma längst fram i alla de högsta toner.
Dom är de vackraste illustrationer av mödrar och döttrar.
Mina systrar är generationer av nya länders
självständighetsdeklarationer och dom har min rygg.

Jag ringer mina systrar och vi säger att vi vet vart skåpet ska stå.
Att vi aldrig kommer att försvinna, att vårt systraskap kommer att bestå.
Vi säger att vårt rum är upphöjt i neonlampors ljus,
att våra röster spräcker genom raster och radiobrus.
Jag ringer mina systrar och vi säger att vi har tusen ryggar att hålla.
Halva himlen är vår, att i regnbågstoner spraymåla.




Fri vers av mayhem and order
Läst 443 gånger och applåderad av 13 personer
Utvald text
Publicerad 2014-11-24 08:21



Bookmark and Share


  Glitr
Tagen av texten, hopp och förtvivlan, trygghet och svårighet vävs samman till en stark fläta. Mina systrar håller också om min rygg. Och jag deras.
2015-03-10

    fågelperspektivet
"Att jag är för stor i orden, är för stor på jorden,
har för svag röst för slagorden, är lämpad för tvångsvården. "

Tror inte känslan kan beskrivas med bättre ord än så.
2015-03-09

  Marianne Räf
Jättebra! Intressant med de
nutidshistoriska inslagen och
generationsbilderna.. Jag
kunde känna igen känslor i
dikten, från mitt eget liv, är
dock generationen äldre.
2014-11-24
  > Nästa text
< Föregående

mayhem and order
mayhem and order

Mina favoriter
Gust
DAGBOK: JAN - JUN.