Återigen framför det gråa havet
Tunga vågor rullar mot en sedan länge glömd strand
Och doften av tjärat trä och oljade rep från tusen förlista skepp
Dröjer sig ännu kvar bland klipporna

Fanns det inte fåglar här nyss?
Muntert dykandes i det varma vattnet
Under bråkdelen av en sekund tycker jag mig kunna skymta ett sandslott
Innan stranden åter dränks av vågor

Jag såg en säl dö här en gång
Kämpandes för att ta sig till det hav som gett den sitt liv
Jag kunde inget göra
Stillsamt gråtandes betraktade jag det lilla djuret förtvina

Jag kramar cigaretten hårdare medan norgefärjan sakta drar förbi
Den ruttnande tången längs med strandens kant
Sprider den välbekanta sötaktiga doften
Och jag önskar att jag kunde vara var som helst

Utom just här…

Som en irrande våg i ett ändlöst grått hav
Förpassad till eonernas isande vidder
Frenetiskt strävandes mot en skummande, kaotisk död
Fördömd till ett frysande helvete

Tiden läker inga sår…