... inom vad det än är
man råkar vara intresserad av
att få syssla med yrkesmässigt
ses ofta som någonting
näst intill exotiskt 
av de allra flesta ...

Åtminstone 
när det kommer till
sport, musik, dans
teater och andra områden
med publikt intresse ...

Men skillnaden
mellan mer vanliga
yrkesmässiga områdens
professionalitet
och de områden 
jag nämde ovan
är mer av imaginär karaktär
än faktisk ...

Ty att vara proffs
innebär blott bara
att man är tillräckligt bra
på det man ägnar sig åt
för att någon 
eller tillräckligt många
ska vilja betala en 
för att man ska fortsätta
att göra det ...

Inom vanliga yrkesområden
blir vi antingen egna företagare
eller når mer prestigfyllda positioner
så som anställda ...

Inom sport, kultur 
och eller
underhållnings- och nöjesvärlden
är våra intäktsmöjligheter
beroende av
såväl
vår förmåga att
dra till oss
massmedialt intresse
och eller
publik som är villiga att betala
för att avnjuta våra framträdanden
där de får bevittna våra prestationer ...

Men oavsett inom vilket område
vi är proffs
får vi inte någonsin glömma bort
den lilla enkla 
men ack så vanligen
förträngda sanningen
om att vi nått dit vi är
på grund av de förutsättningar
vi har haft eller lyckats skapa för oss ...

... och att det finns så många fler
som om de haft samma eller liknande
förutsättningar som vi själva
skulle ha kunnat vara där vi 
fått förmånen att vara  och är ...

... eller för en mer begränsad tid
fått vara och uppleva frukterna
av den eller de framgångar vi uppnått ...

Dessa insikter
är väsentliga att att komma fram till
men också att förstå 
den fulla innebörden av ...

... Ty det är dessa insikter
som gör skillnaden ...

... på om vi kommer att
kunna dela med oss
och föra vidare 
det vi utvecklat 
på vägen till
våra uppnådda prestationer ...

... eller om vi kommer
att ta med dem 
till ingen nytta för framtiden
när vi når vår grav ...