Nifelheim i november
Som en gastkramande, tjutande tinnitus
Bland döda fiskar i ett ruttnande hav
De tog essensen av mitt jag och buteljerade den i en rödvinsflaska
Jag minns forna sommardagar
Inramade av en svart, fladdrande lugg
En vandring i ett kalhygge ackompanjerat av Darkthrone
Ett epos för oss som sålde våra själar för ett paket röda Marlboro
All form av etik dräptes i en svallvåg av estetik
Briggarna sjönk till helvetet genom Östersjöns dyiga botten
Under en förruttnad sol drog gräshoppssvärmar fram över fälten
Och svart var himlen när existensen drogs genom ett nålsöga
Tysta meteoritregn av döende tankar…
Stoiskt vinglar Naglfar fram över Atlanten i ett utbrott av storhetsvansinne
Surrealistiska verkligheter, dekadent arrogans, frågor som tunga svarta åskmoln
Dystopiska utopier i mänsklig massutrotning…
I bister ensamhet och förtvivlan dränker jag mina sår i Jack Daniels…