Du tar emot mig,
famn av värme.
Låter mig sjunka
mot botten av jag.
Lyfter mig
mot fullkomlighet.
Låter mig flyta
till ingenstans.
Du omsluter, insluter, fyller ut
varje mellanrum, tomrum, luftgrop
av mig.
I Din tystnad
vecklar tankarna ut sig,
lyfter, svävar högt, flyger fritt.
När vi tillsammans svalnat,
när fingertopparna bär dina mönster
och själen har ledsagats hem
skrider jag försiktigt ur Dig.
En svag krusning
och min närvaro försvunnen.
En stilla virvelvind
och Du är förlorad.