Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Dörrarna stängs

tiden

flyter ut
ur tavlan

rusar efter mig
längs perrongen,
som växer, växer, växer
under hala ben

och jag
krymper, krymper, krymper

hoppar
och landar,
just innan dörrarna stängs

åtta själar
skaver luften,
nöter plysch,
immar samma ruta

och det finns hundra skäl att lämna
men bara ett att komma fram

och var gång
någon kliver av
gråter konduktören

och horisonten klyvs




Fri vers av Veven
Läst 513 gånger och applåderad av 27 personer
Utvald text
Publicerad 2014-12-18 07:24



Bookmark and Share


  aol
Som en känslofyllda drömresa
2015-02-26

  Respons VIP
Som livets resa fylld med känslor.
2015-01-04

  Silverstripe
Så bra skriven! Och jag som inte brukar gilla upprepningar men här sitter de såå snyggt!
2014-12-22

  ResenärGenomLivet VIP
Snyggt skrivet...orden formar bilder...
2014-12-19

  i af apa
ett riktigts stort, fan så bra...!!

ja horisonten klyvs...
2014-12-19

  Lars Hedlin
Oj mycket bra fångat!
2014-12-18

  TrollTörnTrappan VIP
Oj, du sprang snabbare än tiden... Spännande bild hur den "rusar efter mig"!

Och när jag senare läste igen blev det uppenbart att "tavlan" måste vara typ en anslagstavla för avgående linjer?! [...läste det nog först som att du satt och målade en akvarell av stationen eller så].




2014-12-18

    ej medlem längre
Denna dikt får mig att tänka på att svepas med i en drömvind.
2014-12-18

  Anya VIP
Föll också för de åtta själarna som nöter plysch. Vackert!
2014-12-18

  Stefan Albrektsson
Oj, detta var stort, existentiellt och samtidigt nära!! Mycket välskrivet, klingar otroligt snyggt. Bravo!!
2014-12-18

  Marita Ohlquist VIP
Får en känsla av att diktarjaget, i sista minuten, kommit med på befrielsens tåg.
Så tänker jag.
2014-12-18

    ej medlem längre
åtta själar 
skaver luften, 
nöter plysch, 
immar samma ruta 


Snyggt...
2014-12-18

  Nanna X
det verkar vara ett himla särskilt tåg...
2014-12-18
  > Nästa text
< Föregående

Veven
Veven