Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Interhjärningskap

Visste ni att...

Anna Hainging Swan, senare Bates,
kan vara den längsta kvinnan
som gått i pioanoskola och
lärt sig sjunga.
Hon föddes som en (

Främst för att inget är sig likt
och jag kommer aldrig komma
trots att jag drömmer,
men annars är det för jag alltid
är i ingenmansland där ingen
arbetar eller jublar av ledighet.

Det blir svårt för de hemlösa att sova under gårdagens nyheter när allt digitaliseras.
Bänkar designas t.o.m. för att försvåra korsryggsavslappning till högsta grad.
Att be en annan medborgare om en slant blir ju bara mer och mer tabu
och varje gång man plockar burkar får man antingen dåliga blickar
eller halvt förnedrande tycka-synd-om-blickar.
inte är det lätt inte.

Månen. Gatans ljus. Burkarna uppdruckna.
Redo att pantas men det får bli imorgon.
En pingisboll ligger på min hylla. Där.
Dammig och trött, oanvänd.

Jag blåser bort dammet. Så ren, så fin.. Perfekt!
Men vars är mitt racket?
Vars lade jag det sist?

Björnen sover djupt i sitt ide.
Pälsen brun och kroppen utvilad.
Snart är det dags för livets cykel.)


Det blir svårt att glömma när man håller
händerna i limbostaven.
Men jag försvinner ändå i en sång.
En sång jag inte kan eller vill beskriva.




Fri vers av Kurtz
Läst 251 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2014-12-18 16:34



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Kurtz
Kurtz