När jag skriver mig ur meningslösheten
lossnar tangenten
till allas förtret och allt blir nollor,
liksom du och jag.
Liksom alla en dag, i någons öga.

När jag skriver mig ur meningslösheten
rusar planeten
vidare till all harm och lycka,
och vi må tycka,
vad vi vill.
Klotet står inte still, under tiden.

Tiden är framliden, kaffet surt.

När jag skriver mig ur meningslösheten.