molnen är stora, tornande grå
askan sprider ut sig, men har svårt att nå
inom dessa murar vi lever i
skyddade av glas, ben och porslin
så plötsligt se där
så kom mörkret och knackade på
förklädd till en vacker kvinna
doftande av jasmin
utanför vyn
börjar glaset att knastra
illasinnade blickar drar oss långt ned i dyn
ju fortare vi sjunker
desto klarare blir vår syn
under ytan finns inga lögner
bara bubblor med tal
men dom spelar ingen roll
när ytspänningen är vår heliga graal
säg stopp om du vill
och börja räkna ned
tre, två, ett
noll
zero zero, one, helt utan koll