kullkastad, smutskastad
frusna fötter,
men hjulen spinner på och på
fyra väderstreck
vart ska jag gå
kanske lika bra att ge sig i kast med allt
men ändå låta tiden ha sin gång
vidga vyerna och segla bekymmersfritt
tills min insida blivit kall
tills allt som var ditt är mitt
att hantera, blir kanske att lura
eller kanske upplysa
kanske bara bygga tegel på tegel,
en stor vägg att mura
kunde vara allt jag önskar
så jag slipper bli biten igen
funderar ständigt över varför,
jag aldrig kommer bli min egen bästa vän