Du var bra på att le och förföra samtal
Övertalning var ditt främsta vapen.

Du tittade i dörrhålet innan du öppnade
Så mycket hade hänt innan din säkerhetsdörr.

Du berättade om ditt fall
Och att du från botten återvänt.

Du bet dina naglar ömma
Smärtan vid nageltrång undanlades.

Du berättade om din son
Han som du inte hade kvar.

Du fick pengar den sjuttonde
Den tjugotredje köpte du brasilianskt löshår.

Du tittade dig i spegeln
Spegeln gjorde dig ohyggligt rädd.

Du köpte en limpa cigg
Brödlimpa, havregryn stod kvar i tomma skåp.

Du frös om fötterna om sommaren
Knapp paus mellan bolmande inomhusbloss.

Du läste Gunnar Ekelöf
Du sa att hans botten inte var som din.

Du berättade om dina vänner
Social utsatthet bland utspridda comviqkort.

Du sa att du behövde ett lån
Sprucket handfat på toaletten fick stå.

Du frågade vad ytan var
Drömmen tog dig i väg att bo i England ett tag.

Du sa att du inte ville mer
Att botten är så otäck svart.

Du frågade om rättvisa
Det stod i din diktbok; Livet är.


Dom utredde ditt hem
Sonen hamnade hos sin pappa.

Dom kom och gick
Männen som bröt din dörr, som bröt dig.

Dom såg att du föll
Du blev utskriven med piller i påse hem.

Dom gav dig en kod
Kartorna byggdes i ditt kryddskåp.

Dom gav dig inga fler recept
Du ringde en förlorad vän och köpslog.

Dom såg din övertalning
För femhundrakronor kunde du offra en vän.

Dom ringde från dolt nummer och bråkade med dig
Du sa, snälla gör mig inget mer.

Dom trodde du skulle försvinna
Tabletterna höll dig uppe dag för dag.


[ Jag tror inte på den ensamma människan ]


Du sa det till dom. Dom hörde inte.

Dom sa; Se en mening i det hela!
Du sa; Har ni sett den botten, den botten som också är i andra?
Dom sa; Se att ta dig upp igen!
Du sa; Ge mig en stege, jag kastas bara handlöst ner!

Dom försökte höra dig. Det var det sista du sa.
(du visste att svart var svart och ingen färg)
Själv tvingades du att välja. Sedan sa de inget mer.