Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
livets kärlek


Vi älskade varann, men nu finns inget vi

Jag mår inte bättre av och vara med någon annan,
jag känner ingen lust ingen e densamma
alla dina ord reflekteras om igen i mitt huvud,
jag vill ge dig svar men inget e gott nog,

det jag vet nu är felen jag gjorde,
tillbaka blickarna börjar bli drömmar, jag tänker på allt jag inte borde
dagarna börjar bli mörka,
natten är oändlig ,
jag tänker tänker tänker ständigt,

jag vill inte släcka din låga,
men jag hatar dig, gränsen är nära,
jag älskar dig du är för alltid min, min kära

du säger åt mig \"gå vidare, du sumpade din chans\"
jag inser först nu att livet är inte bara en lycklig dans
dina egenskaper gör dig så helt perfekt,
jag trodde jag var en bra människa utan komplex,
men du e så otroligt vacker på alla sätt,
det gör ont i hela kroppen ,jag är öm
om detta är kärlek så måste du va drottningen,
om livet är fullt av lögner så måste du va veritas,

jag skadade min själ när jag stötte bort dig,
en del av mitt hjärta finns inte längre kvar här hos mig,
du hade kanske rätt trots allt,?

min tid nu kan jag bara tillbringa i min säng,
med kollaget på dig finns du kvar här hos mig
\"jag älskar dig\" skrev du till mig,
jag vet att du inte säger det så ofta det är därför jag gråter nu för jag vet att du skrev det ifrån ditt hjärta,

vi var så olika i början men vi hade det starkaste sambandet trots allt,
vi hade en låga som var starkare än allt, vi älskade varann







Fri vers av Arte
Läst 340 gånger
Publicerad 2006-04-09 15:44



Bookmark and Share


  Cattastropher
Åh den är så underbart skriven den här texten, du beskriver och fångar
så otroligt vackert kärlekens skiftande sidor.
All sårbarhet, all intensitet all smärta och lycka. Längtan och hatet. Allt har du connection med att gestalta ..........säger bara ÅÅÅHHH.. En tröst ....

Sparar o läser igen som medicin!!

tack
CAT
2006-04-22
  > Nästa text
< Föregående

Arte
Arte