Gatan är hal. Den är kall och belagd av små isberg. Jag finner mig ramla omkring på dessa berg. Grannen smäller av en nyårsraket som han planterat i handen. Jag hör mig skrika åt honom. Han står på gott avstånd då jag ropar åt honom att "det vore nog bäst om du stoppade ner den där grunkan i marken" Han vinkar och ler. Han är full och glad. Jag är nykter och småförbannad. " TA DET LUGNT" , fortsätter jag. Han börjar se hotfull ut. Det hela kan mycket väl utlöpa i nån form av konfrontation. Något jag helst avstår ifrån. Smockan hänger i luften. Han laddar en ny rökare och skriker "HÅLL I HATTEN" Det hela känns en smula surrealistiskt. Jag fortsätter min promenad. Nästa gång ringer jag polisen, muttrar jag. Min flykt fortsätter på hala isplättar. Bergen hopar sig. Snart upptecknar sig en liten backe och jag får oönskad fart. Jag glider i steget. Åker kana nerför sluttningen som öppnar sig mot en av dom mindre trafikerade vägarna här i byn. Snart står jag och trampar utanför icabutiken. Resan har inte varit förgäves. Kassabiträdet ler snett åt mig då jag sträcker fram näven full av enkronor. Mjölken är betald. Jag är betald. Nu återstår endast färden hem. Förbi onyktra grannar och isbeklädda kullar. Det är januari. Ett nytt år står för dörren. Vi lever i Sverige. Vad fan hade du väntat dig?