du
med ditt leende och pulserande atmosfär
trängde dig orädd förbi barriären av krossade drömmar
gick i strid med mitt förflutna
utan rädsla, utan förakt

jag
med ett gapande hål av längtan
borde ha rivit varenda himmel för att bereda din väg
istället blundade
förstod inte
såg inte
att det var du som väntat på mig

för du
som stod i väntrummet till min själs port
och uthärdade den värsta av längtan
var osynlig tills jag öppnade dörren
och vågade släppa in dig
in till mitt hjärta, in till min själ