den tysta flickan
hopkurad i ett hörn
vid utkanten
av Vintergatan
så länge hon har levat
har hon blåst fram
purpurlila glödande kometer
av havssalt och kol
som talat till oss
visat oss himlavalvet
uppenbarat sandkornens antal
utan att någonsin ha
yttrat en stavelse
blivit hörd
eller tillfrågad
ställt fler frågor till oss
än vi har svar till
och i evigheters evigheter
har hon krupit ihop
i ett hörn
blivit osynlig
för alla som passerat
förbi
försvunnit
tills hon plötsligt
kommit tillbaka

((((((((((((eko))))))))))))