Han står och funderar på om han ska skälla ut kuken. Men den har ju egentligen inte gjort något. Den bara råkar stå där av någon anledning. Han tittar uppåt igen, mot det röda ollonet. Han känner den fräna lukten av kön. Tar ett försiktigt steg upp på pungen. Den sviktar under hans sko. Han stiger upp helt och börjar slå sig fram genom snårskogen som är pungens hår. Sedan tar han av sig skor och strumpor och använder de utstående ådrorna som stöd för fötterna. Kukens hud är varm och lite klibbig. Det går långsamt men han tar sig uppåt. En gång är han nära att falla men i sista sekunden återfår han balansen.

Till slut sitter han däruppe på ollonet och ser ut över staden. Han är högt upp, kan se ända bort till huset där de bor. Det är en märklig känsla att sitta högst upp på en enorm kuk och betrakta sin stad medan mörkret faller mer och mer.

Han ser något komma flygande på himlen långt där borta. Det ser ut som ett fågelsträck men fåglarna flyger på ett ryckigt och konstigt sätt. Utan direkt riktning eller styrsel. Men de kommer ändå sakta närmare. Och nu ser han vad det är. Han blir inte ens förvånad längre. Det är en hel grupp med flygande kukar. De har uppenbarligen inga ögon utan flaxar hit och dit på ett lätt panikartat sätt. De stora vita vingarna har växt ut ur kuk-kropparna.

Nu börjar det hända saker med kuken han sitter på. Det är som om den känner närheten till de andra kukarna på himlen. Den rister till, den skakar. Han faller men landar som tur var i pungens mjuka snårskog. Han ligger på rygg och ser hur något tränger på därinne i kuken. Kukväggarna buktar. Och plötsligt öppnar de sig och han ser hur de vita vingarna vecklar ut sig som blommor. Allt går så snabbt. Han känner att något trycker på under pungen och pang! Som en raket skjuter kuken iväg och far över trädtopparna upp i himlen. Han klamrar sig frenetiskt fast vid punghåren.