Jag skriver till alla er som känner er illa till mods,
till alla er som sitter och grunnar på meningen med livet,
till alla er som tycker att livet oftast är orättvist,
till alla er som inte tror er se någon utväg ur problemen,
till alla er som våndas och inte vill längre...

Jag har varit där jag också, varit på väg att ge upp,
bara sett alla svarta moln som tornat upp sig framför mig
som en svart ogenomtränglig massa...
men någonstans i denna svarta massa fann jag ett litet ljus
som trängde sig igenom och träffade mig rakt i hjärtat,

lös upp mitt inre, och fångade alla svarta tankar och ideer
omgärdade dem med ett ljus som var omvälvande och fantastiskt,
kvävde mörkret sakta men säkert, och spred en ljuvlig känsla
i hela mitt inre, jag kände mig lätt och nästan euforisk...
och den lilla ljusstrålen kallas SJÄLVBEVARELSEDRIFT!

Jag är unik, det finns ingen som jag.
Jag vill finnas och jag skall finnas så länge JAG kan styra livet,
det är inte livet som skall styra mig, det finns allt för mycket
att uppleva och så mycket att ge,
så kära alla ni som känner som jag kände...
räta upp era ryggar, blicka framåt för ni är UNIKA!