Hård är den gemena blåsten mot oss
med en skoningslös och hjärtlös kyla utan ände
medan vi förföljs av plågsamma och onödiga motgångar,
olyckor och dödsfall, oersättliga förluster,
och till detta kommer vår förfärliga separation
som håller oss på smärtsamt avstånd utan kommunikation.
Hur kan vår kärlek överleva då? Men samtidigt döljs knoppar
under drivan som försiktigt ändå vågar dväljas
hukande sig under skarens kvävande belastning
vägrande att släppa greppet om sitt liv och utveckling;
och sammanlunda skall var mänsklig själ
besegra alla frusna hjärtan,
då det alltid gives en uppståndelse
från allting falskt och varje fåfäng död;
så att på något sätt all kärlek alltid skall bedra förgängelsen
och återkomma, lurandes allt dödligt genom sitt mirakel
i vad som kan kallas evighetens äventyr
att klara sig trots allt och existera liksom på pin kiv
blott för att aldrig någonsin ge upp.