Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Till det försvunna i Mexiko.



Balanserande
vid Sanningens
Brytpunkt.

Gick Esmeralda
och frågade i Polisstationen
efter sin försvunne Man

" Fråga ej mer
om du ej själv
vill bli försvunnen"

Var det svar hon fick
Till Mozarts musik
i bakgrunden

Hon satte sig på en bänk
och grät. Vid ett gatstråk

Där alla Turister vandrade
förbi. Bland blommade
Zinnior i vita betong urnor.

Sanningen var inget
för henne som hon
hade råd att betala.




Fri vers av Sefarge VIP
Läst 279 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2015-02-28 12:32



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Fint fångat, 'Till det förvunna
2015-03-02

  KattenKin VIP
Pionjärpoesi vad gäller ämnet, tror jag minsann, mycket bra!
2015-02-28

    ej medlem längre
Fin berättelse med fina poänger!
2015-02-28

  Marita Ohlquist VIP
Du skildrar kontrasterna på ett bra sätt!

2015-02-28

  i af apa
alla dessa försvunna...
bra i teXt !!
2015-02-28
  > Nästa text
< Föregående

Sefarge VIP